Curry– eller ”Jilloc’s- I have a dream”
Den kryddiga killen med prickar som charmat så många genom ett rättframt och allt igenom genomglatt manér. Efter en tidigare separation bor han numera hos sin matte på landet vid havet i Varberg. Med hästarna och katterna som lekkamrater i stallet och vidderna att tokracea över, känns det inget svårt att ha bestämt vart han skulle få leva. Innerst inne vet jag att han har det kanon, även om jag själv inte är 100% tillfreds med att inte umgås med honom längre. Man gör val i livet som inte alltid får stöd i det förnuftiga, men obekväma beslut behöver inte vara dåliga. Curry bor och verkar i Varberg, där är hans hem och där finns hans liv. Men mitt hjärta kommer alltid rymma hela honom och hans evigt glada uppsyn och busiga upptåg…
Som liten skrutt var han redan en charmig kille och ingen brydde sig att han fällde små vita sticksiga hår.
Det bar av till Seglora och utställning hos uppfödaren, Magdalena med Dizzy syns på vår högra sida…
Denna bilden sade mer än tusen ord… ”tanten klämmer mig på ballarna”… Efter detta blev det ingen mer utställning för oss som duo.
Curry blev en bond-hund. Han tyckte det var fräsigt…
– ”Dalmatiner 007 med rätt att döda…”
Men inga kaniner fick han döda för husse. och eftersom Curry var en lydig rackare så gjorde han inte så heller.
I sofforna fick Curry inte ligga… Men envis som synden trodde Curry att om han låg i en soffa åt gången så blev det väl… Husse hade andra preferenser och accepterade över huvud taget inte detta beteende, oavsett hur mysigt Curry sade det var.
Då var husse nöjdare när han sprang hinderbanor. Agility var paradgrenen… Särskilt kursen då ”Agility 1”, där ledaren tyckte han skulle kastreras. Men eftersom jag tyckte att kulorna sitter bäst i pungen blev det inget av kastrering.
Att ta däcket utan kulor kan ju inte vara någon sport… Om inget finns att slå så behöver man ju inte hoppa heller.
I Tånga hed i Vårgårda möttes de tu syskonen Hedda från Stockholm och Curry från landet. Liten fin primör från stan möter stor och grov buse från landet skrev Vårgårda tidnings hundreporter.
Skitgrisar eller smutsiga dallisar var lika med sak samma för denna kvintett. Janne, Tessa, Kalle, moster Cherie och Curry rejsade sönder marken på Hisingens blötaste promenadrunda över Backatorp.
Husse, jag e verkligen intresserad att jaga de där ulltottarna…. Icke sade Jocke och Curry gick lydigt med förbi…
Havet har alltid fascinerat… Curry var Kattegatts kung… Och strandfåglarnas skräck…
Oj då vad jag blev rund fastän jag på denna bild skall vara oval… (Krallig jag e va?)
Blev Ni rädda nu? Jag flinar ju bara… *hehe* Fast många säger man e lite nervig för man visar tänderna… Jag e ju endast GLAD… Och vill visa det.
IPO, det gillar vi prickadiler. Så bra balans och smidighetsträning. Testa om du får möjlighet.
Bilden ljuger, Gunnel löper och Curry får veta att inte tänka pornografiska tankar om små Dalm-mallar…
Husse och jag på brukshundsklubben i Varberg… här var vi ofta och vi saknar det, umgås med kompisar och träna lite.
Under bordet, med bärnstenshalsbandet mot de förhatliga fästningarna.
Det kunde ju trilla ner någon mat oxå…
Curry fortsätter och rejsar balansen…
Klart jag e lättad och glad då jag alltid haft så lätt att leverera utgifterna….
Stranden med en boll som strandfynd… Wehoo…
Husse gillade fota på stranden…
Underbart med hav….
Wehoo….
Härligt med dofter av röten tång…
Vindkraftens förgrundsfigur… Fast mest ett yrväder…
Ina och Hugo lillparvel på besök. Wehoo va kul…
Här är Bosse bus som bor i Ängarna, fast hy jeda mig vad stor han är idag…
Här leker jag med Cesar…
En kulig Labbe som bodde hos Mr GBK- Göte Karlsson.
Bollek… Mitt speciella favoritämne.
Hugo lill-parvel… En sådan goding…
Ina rejsar söderut i havet… *stånk*
Ina rejsar norrut och mkt snabbare *stänkstånk*
Husse och jag innan vi skulle genomföra MH i Herrljunga… Jag var klart bäst tyckte husse.
Pingback: wehoo.se » Oj då- strax måndag igen…